I förra veckan var vi på vårt första ultraljud på MVC. De hade ju så mycket nyare och bättre maskiner än hos min gynekolog så det var en överväldigande upplevelse. Man såg allt så tydligt, såg nästan de små fingrarna och lite ansiktsdrag svagt. Hörde bådas hjärtljud också. Det är verkligen magiskt och nu känns det lite mer verkligt. Den ena var 50 cm och den andra 49 cm utan ben. Så de kom fram till att vi var i vecka 11+4. Altså vecka 12+5 nu. Känns skönt att ha kommit så här långt iallafall. Har nu börjat få väldigt ont i ryggslutet och i nedre magen så fort jag har rört mig mycket. Har det varit så för er också? Ser inte fram emot att börja jobba igen om lite mer än en vecka. Har ett väldigt rörligt jobb.

Hoppas allt är bra med er andra.

Idag trodde jag att jag fick gravid illamående... mådde som en kratta på jobbet. Var dålig i magen och han hade teammötet liggandes i chefens soffa...

Men det var magsjuka, spydde och var på toa om vartannat. Nu är jag ren på insidan...

Mannen fick hämta mig och sen har jag legat här nära toaletten. Vi bygger nytt och lyckligtvis fick vi in toa i söndags... annars hade jag fått ligga i garaget idag... mannen har fått handla rätt mat och pysslat om mig under hela dagen. Man blir helt utslagen!

Ingen ny  blödning idag iaf...

Idag fick jag, Carina, en liten blödning och hjärtat nästan stannade... hade ni sådana problem under ruvningen??

Nu är det 4 dagar sedan Knoll och Tott flyttade in hos mig. Hoppas de trivs bra, än så länge märker jag varken av dem eller medicineringen. Jag är visserligen lite tröttare men inte som ni beskrivit. Jag jobbar 75 % och ska göra det nästa vecka med och sen har jag 4 veckor semester.

Hur fort började ni känna av graviditet känningarna??

För en vecka sedan var jag till specialistmödravården på Danderyds sjukhus - jag har en reumatisk sjukdom. Efter att ha pratat en lång stund enades vi om att det vore bra att avsluta med ett ultraljud. När jag gjorde det senast, i vecka 7, syntes ett pickande hjärta och läkaren trodde att det var ett foster men han var inte säker. Nu gjorde läkaren ultraljud från magen och upptäckte ett foster. Men är det inte två? sa jag. Nej, det där är huvudet och det andra är kroppen, sa hon. En varelse som bestod av två "runda cirklar" som satt ihop var vad jag såg, 5 centimeter långt plus ben. Resterna från foster nummer två syntes. Men sörj inte för det, tyckte hon. Nej, jag sörjer inte för egen del, men för barnets hade det varit bra med ett syskon. Så tyckte hon att jag skulle få se den röra sig (nu låg den alldeles stilla) så hon tryckte lite på magen och Vips! så sprattlade den till. Det var magiskt. Den där rörelsen gjorde det så mycket verkligare.

Nu i snart vecka 13 ska jag/vi på inskrivning på MVC, första tiden de hade, det är ju semestertider. Nu vill jag bara att några veckor till ska gå fort och att jag ska få gravidmage. Vad jag har är mest en gasmage och en liten rundning bara jag ser.

Ps allihop. Kan ni inte välja att man kan kommentera era inlägg direkt? Man vill så gärna se sina små kommentarer i skrift på en gång. 

Nu är äntligen Knoll och Tott på plats... två embryo som var av topp kvalitét. De är 0,1 mm stora! Det ena är 7 celligt och det andra 9 celligt. Det var inga diskussioner om vi skulle sätta in ett eller två utan hon hade nästan bestämt innan att vi skulle sätta in båda två. Det ville ju vi också så det passade oss bra.

Nu har vi tre kvar i frysen.

Jag fick ett nytt piller som jag ska ta på kvällen, förutom de andra två som jag redan äter. Äter ni också dem?

Det verkar vara så olika från par till par om man läser på FamiljeLiv och här om hur det går till. Men det är väl bra!

Nu ska jag bara njuta och gulla med de små... vi har haft fantastiska dagar här i Riga, varit i stan och ute vid havet och badat. Åker gärna tillbaka och de på kliniken har varit underbara!

Hej på er!

Nu är det semestertid och det är inte så ofta man sätter på datorn i det fina vädret som varit. Här är det lite upp och lite ner. Så skönt att ha semester och kunna vila och sova (och äta!!!) vad man behöver. Var så kopiöst trött under min sista arbetsvecka. Nu känns det lite bättre, mår illa och är superhungrig om vartannat bara. Det är nu tre veckor sedan vi såg våra två tickande hjärtan och vi har verkligen fått intala oss att njuta och unna oss att vara glada. Men ibland tar en tärande oro över. Speciellt när jag har haft lite problem med bruna-rosa flytningar. Har varit på hälsosamtal och inskrivning på MVC och på torsdag ska vi på nytt ultraljud.... Är en outhärdlig väntan.... Ska bli intressant att höra vilken vecka jag är i om allt är bra. MVC sa att jag snart är i elfte, men min gynekolog sa att de inte börjat växa meddetsamma ochdå borde jag vara i tionde.

Hoppas allt är bra med er andra. Hur har era nedregleringsschema av medicinerna gått? Ska börja dra ner nästa vecka.

kram Anna

Nu har mannen gjort sitt... och vi är på gång. Ska semestera, vila och turista under helgen.

När började ni må dåligt av era progesteron?
Hur går det med era små embryo? och barn?