Idag har vi varit och skrivit in oss hos barnmorskan. Vi berättade om vår Gabriel som dog i magen och om vår resa till att blivit med barn nu och att det var två pickande hjärtan där inne.

Vi kommer att gå på specialist mottagning, dels för vad som hände förra gången och dels för att det är tvillingar.

Jag ska bli sjukskriven 50 % och det känns skönt för jag är som bakfull hela tiden. Ligger och äter frukost och sen vilar jag lite... hoppas det går över fort.

Det är iaf skönt att få komma hem till Jämtland igen efter att ha varit på resande fot i en månad!

Ja, snart passerar jag 17 hela veckor och går in i "den 18:e". Om knappt två veckor ska vi på "det stora" ultraljudet (vi såg ett pickande hjärta i v 7 och jag såg två rundlar som var en varlelse i v 11). Jag väntar på fosterrörelser som kan komma de närmaste veckorna. Jag hoppas det blir mer verkligt då. Så jag fattar att det är ett barn därinne, inte bara jag som blivit lite tjock och drabbats lite extra av t. ex. förstoppning. Allt hittills som hör till en graviditet är ju sånt som man i vanliga fall kan drabbas av då och då, om än inte allt samtidigt. Men att känna fosterrörelser gör man ju inte vid något annat tillfälle!

Bjudningen i söndags för en vecka sedan gick bra. Alla var glada och nöjda. Jag berättade att jag var gravid för små grupper (1-4 personer) i taget. Ingen frågade något utan de bara gratulerade och reagerade med glädje eller förvåning. Vi har ju knappt sagt till någon att vi har försökt få barn. Den jag trodde kanske skulle komma med frågor jag inte ville svara på fick veta det strax innan hon gick. Hon blev chockad! När hon kunde prata igen så sa hon att "du skojar, man får inte skoja om sånt". Jag försäkrade henne gång på gång att jag var gravid och hon fick tårar i ögonen.

Igår var vi på ultraljud och de lever båda två! Knoll ligger överst och är 4 mm och Tott ligger under och är 4,8 mm!

Lyckan är total!

Är det någon mer än jag som börjat fundera på vad man ska säga till släkt och vänner? Ska alla få veta allt eller är det privat? Visst kan man tänka att det har ingen med att göra - hur barnet blev till. Men samtidigt tycker jag inte man ska "lura" andra som kanske själva försöker (eller pratar med andra som försöker) och så tror de att kan hon så kan jag få barn vid 46 års ålder. Problemet är aktuellt för mig nu då vi bjudit hem både släkt och vänner på söndag (vitt vin och tilltugg). Ungefär en tredjedel av de som kommer vet att jag är gravid och de flesta av dem vet allt om äggdonationen. Jag vill berätta för övriga att jag är gravid - jag vill ha lyckönskningar. Det är folk jag inte träffar så ofta så det skulle kännas konstigt att sedan överraska med en baby i famnen nästa gång vi ses. Det känns ok att prata om äggdonation om man gör det seriöst och på tu man hand, inte i ett större sällskap. Men om någon frågar "hur det gick till", ska jag skämta bort det då eller?

Vad vi sedan ska säga till barnet kännes inte som något problem. Bara inte någon släkting kläcker ur sig något dumt om att din mamma är inte din riktiga mamma till tvååringen (man vet aldrig vad folk kan råka säga, särskilt om de druckit lite).

Glömde skriva min signatur under "mediciner?"

Anna

Vad skönt det låter med semester! Själv har jag precis börjat jobba vilket inte kändes så kul, är helt slut nu igen. Slutar helt med progesteron på söndag sedan ska jag ta Dexametazon varannan dag i en vecka och sedan sluta helt med alla mediciner. Är lite nervös för det, samtidigt som det ska bli skönt att inte behöva hålla på med det mer. Har ni andra också ätit Dexametazon? Känns det bra efter att ni slutat med era mediciner?(Ni som kommit till det)

Jag tog blodprov 16 dagar efter ET och då var det 1651, hur var era blodvärden?

Hur är det med er andra, jag tycker det bara är jag som uppdaterar er....

Nu är vi på semester och kommer hem till skåne imorgon och det ska bli härligt!!

Jag har lite blödningar varannan dag kanske, ibland mini lite och ibland som idag, som en mensblödning. Hur har ni haft det med blödningar?

Har ni ätit mer piller då eller?

Har jag förstått det rätt om att Anna gjorde FET före Lisa men att Lisa är längre fram i antal veckor?

Ligger nu och vilar, vi ska åka hem från stugan idag och sen köra söderut mot skåne. Ska boka ultraljud i Malmö för vi ska göra det den 17 augusti.