Ja, snart passerar jag 17 hela veckor och går in i "den 18:e". Om knappt två veckor ska vi på "det stora" ultraljudet (vi såg ett pickande hjärta i v 7 och jag såg två rundlar som var en varlelse i v 11). Jag väntar på fosterrörelser som kan komma de närmaste veckorna. Jag hoppas det blir mer verkligt då. Så jag fattar att det är ett barn därinne, inte bara jag som blivit lite tjock och drabbats lite extra av t. ex. förstoppning. Allt hittills som hör till en graviditet är ju sånt som man i vanliga fall kan drabbas av då och då, om än inte allt samtidigt. Men att känna fosterrörelser gör man ju inte vid något annat tillfälle!

Bjudningen i söndags för en vecka sedan gick bra. Alla var glada och nöjda. Jag berättade att jag var gravid för små grupper (1-4 personer) i taget. Ingen frågade något utan de bara gratulerade och reagerade med glädje eller förvåning. Vi har ju knappt sagt till någon att vi har försökt få barn. Den jag trodde kanske skulle komma med frågor jag inte ville svara på fick veta det strax innan hon gick. Hon blev chockad! När hon kunde prata igen så sa hon att "du skojar, man får inte skoja om sånt". Jag försäkrade henne gång på gång att jag var gravid och hon fick tårar i ögonen.